Cancer

| Projekt 2021 – Cancer| Cancer i bukspottkörteln är en aggressiv sjukdom. Hos majoriteten av patienterna har cancern redan spridit sig när sjukdomen upptäcks och då har sjukvården inte någon effektiv behandling att erbjuda. Forskaren Roberto Valente ska i en studie utvärdera en möjlig ny

| Projekt 2021 – Cancer| Mammografi räddar liv genom att upptäcka bröstcancer. Men alla tumörer hittas inte. Professor Sophia Zackrisson bygger tillsammans med sin forskargrupp en bilddatabas med drygt 500 000 digitala mammografier. Den ska bidra till att både förbättra bedömningen av risken olika kvinnor löper

| Projekt 2021 – Cancer| Människans blodceller skapas i benmärgen. Där gömmer sig också upprinnelsen till många sjukdomar, inklusive olika former av blodcancer. För att förstå hur blodcancer uppstår behövs mer kunskap om benmärgen och cancercellernas beteende i den. Med ett nytt avancerat mikroskop, inköpt

| Projekt 2021 – Cancer| Med nya radioaktiva läkemedel och nya metoder vill sjukhusfysiker Maria Holstensson utveckla precisionen i diagnostiken av olika typer av cancer. Ett anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse går till avancerad teknik som kan bidra till banbrytande framsteg inom precisionsmedicin.

| Projekt 2021 – Cancer| Immunterapi används allt mer som behandlingsmetod vid spridd cancer. Men på bröstcancer fungerar befintliga immunterapier inte så bra. Professor Karin Leandersson och hennes forskargrupp arbetar med att ta reda på varför. Det arbetet, som inkluderar att studera det mänskliga immunförsvaret

| Projekt 2021 – Cancer| Varje år drabbas 15–20 små barn i Sverige av cancersjukdomen neuroblastom. Behandlingen består främst av tuff cellgiftsbehandling. Den räddar inte alla och de som överlever får ofta svåra och bestående biverkningar. De senaste åren har breda forskningssamarbeten och modern teknik

| Projekt 2021 – Cancer | Patienter med spridd cancer har ofta en dålig prognos eftersom det saknas effektiva behandlingar. Genom att använda radioaktiva läkemedel, som både finner och behandlar tumörer, studerar professor Eva Forssell-Aronsson nya behandlingar för just spridd tumörsjukdom. Dessutom undersöker hon hur

| Projekt 2020 – Cancer | I vårt DNA, som kan sägas vara livets receptbok, finns recepten till kroppens alla proteiner. Till de stora och medelstora proteinerna är recepten långa och utförliga. Både ingredienser och instruktioner om tillagning finns beskrivet. Insprängt bland receptsidorna finns också

| Projekt 2020 – Cancer | Teragnostik är både terapi och diagnostik på samma gång. Med denna teknik kan man behandla cancer med strålning och samtidigt följa hur effektiv behandlingen är, det vill säga man ser hur tumör och metastaser förhoppningsvis krymper och försvinner.

| Projekt 2020 – Cancer | Att svälja gör de flesta av oss utan att fundera närmare över hur. För en person som behandlats för huvudhalscancer däremot, kan det vara rätt besvärligt. Ibland till och med så besvärligt att konsekvenserna blir livshotande.

| Projekt 2020 – Cancer | Att göra cancerpatienters immunsystem bättre på att bekämpa tumörceller har visat sig vara en framgångsrik behandlingsmetod. De så kallade checkpointhämmarna som lossar bromsen på T-cellerna har inneburit en revolution inom cancerbehandlingen. Det fungerar dock inte alltid och frågan är

| Projekt 2020 – Cancer | Könshormonernas biologi är ett klassiskt område som länge varit en självklar del av medicinundervisningen. Det är alltså inte direkt något nytt och trendigt forskningsfält. Trots det kan det vara just här nyckeln finns till att förstå prostatacancer som är

| Projekt 2020 – Cancer | Vid till exempel cancerdiagnostik, är det värdefullt att få veta vilka proteiner en cell uttrycker och vilka celler som finns i närheten. För att få en detaljerad bild av den rumsliga lokaliseringen av proteiner hos enskilda celler i sin

| Projekt 2020 – Cancer | För en person som fått stroke är det avgörande att rätt behandling kan sättas in så snabbt som möjligt. Vad som är rätt behandling beror på orsaken till stroken – blödning eller propp. Bärbar utrustning baserad på mikrovågsteknik kan

| Projekt 2020 – Cancer | Han vill hitta en ny typ av behandling mot leukemi. En som är mer effektiv och har färre biverkningar än de som finns idag. Marcus Järås, docent vid Avdelningen för klinisk genetik, Lunds universitet, ska få patientens eget immunsystem

| Projekt 2019 – Cancer | Reumatism och biverkningar av checkpoint-hämmare har gemensam nämnare Möjligheten att behandla malignt melanom med så kallade checkpoint-hämmare har revolutionerat vården av dessa patienter. Tidigare var det bara fem av 100 patienter med spridd melanom som levde tio år efter

| Projekt 2019 – Cancer | En typ av cancerläkemedel fungerar genom att göra det svårare för tumören att bilda blodkärl. Dessa läkemedel kan vara olika effektiva. Ibland fungerar de i början men förlorar sedan verkan. Detta kan bero på att tumören inte längre behöver

| Projekt 2019 – Cancer | I valet mellan en behandling som så när tar kål på patienten och en som tycks relativt fri från biverkningar är valet enkelt. När det dessutom handlar om riktigt små barn med den allvarliga cancerformen neuroblastom är det lätt

| Projekt 2019 – Cancer | Malignt melanom i ögat är en cancerform där det saknas effektiv behandling. Det vill Jonas Nilsson, professor vid Sahlgrenska Cancer Center, och hans kollegor ändra på. Om några år hoppas de ha utvecklat en helt individbaserad och effektiv cellterapi

| Projekt 2019 – Cancer | Malignt melanom är en förrädisk cancerform. Eftersom hudförändringarna inte alltid är lätta att upptäcka, kan cancern redan ha spridit sig till andra organ innan den gör något väsen av sig. För att inte behöva förlita sig på det man

| Projekt 2019 – Cancer | Till mikrokirurgi räknas operationer av strukturer ner till ett par millimeter. För detta krävs både mikroskop och en stadig hand. För operation av ännu mindre strukturer, till exempel riktigt små kärl, kan dock kirurgens finmotorik begränsa. När nu Akademiska

| Projekt 2019 – Cancer | Den vanligaste barncancerformen är akut lymfatisk leukemi, eller förkortat ALL. Vid en form av ALL har tumörcellerna många fler kromosomer än normalt. Hur det kommer sig att en till synes alldeles vanlig benmärgscell helt plötsligt får fler än de

| Projekt 2019 – Cancer | Att tarmbakterier spelar roll för vår hälsa har hamnat mer och mer i fokus de senaste åren. Fortfarande vet vi dock inte särskilt mycket om vilka bakterier som är bra eller dåliga eller hur de påverkar oss. På Chalmers

| Projekt 2019 – Cancer | Äggstockscancer har ofta dålig prognos. Det är dock ingen vanlig cancerform. I Sverige drabbas 600 kvinnor per år, att jämföra med de nästan 8000 som får bröstcancer. En faktor som verkar ge ökad risk för en viss typ av

| Projekt 2018 – Cancer | Det lömska med lungcancer är att den sällan ger symtom förrän ganska sent. Har man tur sitter tumören nära ett blodkärl och då hostar man kanske lite blod, annars kan cancern gå under radarn en längre tid. Anna-Carin Olin,

| Projekt 2018 – Cancer | Gunnar C. Hansson, professor vid Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi, Sahlgrenska akademin, brukar inte känna sig som en popstjärna, men nu gör han nästan det. I centrum för mångas intresse just nu, är tarmbakterier och det är vad

| Projekt 2018 – Cancer | Skiftarbetare har ökad risk att drabbas av alltifrån fetma, autoimmuna sjukdomar, psykiska problem och cancer. Varför det är så vet man inte säkert men det tycks som om störd dygnsrytm kan spela roll. Anita Göndör, forskare vid Institutionen för

| Projekt 2018 – Cancer | Jenny Hansson, biträdande universitetslektor vid Avdelningen för molekylär hematologi, Lunds universitet, vet vad som händer vid normal blodcellsbildning eftersom det framför allt är det hon har ägnat sin forskning åt hittills. Nu ska hon istället undersöka proteiner som uttrycks

| Projekt 2018 | Magnetresonans, eller MR, är en teknik som används för att avbilda exempelvis tumörer för att se om de ökar eller minskar i storlek. Bilderna är dock inte helt enkla att tyda och det kan krävas en ganska betydande förändring i tumörens

Mycket av Bengt Hallbergs arbete går ut på att titta på proteinstrukturer i datorn. – När man mäter avståndet mellan aminosyrorna i proteinet kan man nästan lista ut om en blockare kommer att förstöra något i proteinet, säger han.

Malin Johansson, forskare vid Avdelningen för medicinsk kemi och cellbiologi, Sahlgrenska akademin, studerar tarmmukus på alltifrån biokemisk nivå till hur samspelet fungerar i hela biologiska system.