| Njursjukdomar |
Om cirka tio veckor anländer ett efterlängtat mikroskop till Lundberglaboratoriet för njurforskning vid Sahlgrenska akademin. Mikroskopet, ett Celldiscoverer 7 från Zeiss, är ett så kallat boxmikroskop där man kan titta på levande celler, och är del av den donation på 27 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse som byggt upp labbet från grunden.
– Stiftelsen bidrar verkligen till att lyfta västsvensk njurforskning till en helt ny nivå. Vi kan vara ett nav för njurforskning i Sverige och har muskler att samarbeta med viktiga aktörer, säger Jenny Nyström, professor vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin.
Trots att så stor andel som en tiondel av befolkningen lider av någon form av njursjukdom, satsas det förvånande lite på njurforskning. Därför menar hon, är Lundbergstiftelsens satsning så otroligt viktig.
Enkelt att använda, inget att ratta på själv
Det nya mikroskopet är en investering i tremiljonersklassen. Att det är ett boxmikroskop innebär att allt är inneslutet i en låda och sköts automatiskt. Som användare kommer man inte åt att skruva på objektiven eller annat som man brukar få ställa in själv vid mikroskopering. Det gör mikroskopet lätt att använda trots att det egentligen är väldigt avancerat. Utrymmet för det som ska undersökas, till exempel celler odlade i en 96-hålsplatta, är också slutet så att miljön kan kontrolleras. Det ska vara samma temperatur och luftsammansättning som i inkubatorn där cellerna odlas.
Mikroskopet sköter fokusering och fotografering själv tack vare programvaran. Man kan till exempel programmera mikroskopet att analysera celler som är inmärkta med en viss färg och sedan ta bild på 50 slumpvis utvalda sådana celler per brunn. När man efter ytterligare en veckas odling sätter in plattan i mikroskopet igen kan mikroskopet ta 50 nya bilder precis på samma ställen.
– Man kan alltså se hur cellerna förändras över tid i odlingen vilket är en stor fördel. Dessutom sparar det väldigt mycket tid. Det som mikroskopet gör på en timme skulle det ta oss två dagar att göra manuellt, säger Kerstin Ebefors, forskare vid samma institution.
Hoppas hitta möjlighet för utveckling av läkemedel
Det Jenny Nyströms och Kerstin Ebefors forskning handlar om är mekanismerna bakom utveckling av njursjukdom. Viktigt är samspelet mellan de tre celltyperna i njurens glomeruli, det vill säga de kärlnystan där blodet filtreras. Likaså hur cellernas cellskelett bidrar till sjukdomsutveckling. Vid diabetesrelaterad njursjukdom till exempel, är cellskelettet så påverkat i cellerna som ska utgöra barriär mellan blodet och primärurinen, att de kollapsar och njuren börjar läcka protein. Gruppen har identifierat ett par molekyler som verkar vara inblandade i olika typer av njursjukdom. Med det nya mikroskopet hoppas de kunna se hur dessa molekyler påverkar olika signalvägar inne i cellerna för att om möjligt hitta något steg på väg mot sjukdom som skulle kunna motverkas med nya specifika läkemedel.
Positiva till samarbete
Det är dock inte bara Jenny Nyström och Kerstin Ebefors som kommer att dra nytta av mikroskopet.
– Det är till för alla inom njurforskning. All utrustning blir gammal efter hand och det är viktigt att så många som möjligt får använda den när den är som bäst, säger Jenny Nyström.
Det nya boxmikroskopet och labbets befintliga konfokalmikroskop kommer att komplettera varandra på ett mycket bra sätt. Konfokalmikroskopets laserljus ger mycket skarpa bilder med hög upplösning och lite bakgrund. Det nya mikroskopet som använder LED-ljus klarar inte riktigt samma skärpa men där är fördelarna den automatiserade analysen och möjligheten att analysera levande celler som sedan kan odlas vidare. Även med detta mikroskop går det dock att få otroligt fina och skarpa bilder eftersom programvaran lägger ihop flera bilder till en. Det största objektivets maximala förstoring är 100 gånger.