fbpx

| Projekt 2018 |

Njurar - Michael Olausson - organbad

Njursjukdomar är ett växande problem, bland annat för att diabetes och högt blodtryck är riskfaktorer. Bot saknas och personer med allvarligt nedsatt njurfunktion måste därför få dialys i väntan på njurtransplantation. Problemet är att det står 700 personer i kö för att få en njure, medan det är långt ifrån så många njurar som doneras. Michael Olausson, professor vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, tror att han har lösningen på hur transplantationskön raskt skulle kunna betas av.

Man kan idag bara ta organ för transplantation från personer som är hjärndöda. Även om hjärnans funktion är oåterkalleligen borta hos dessa personer slår hjärtat fortfarande. Blodcirkulationen hålls i gång och kroppens organ syresätts som vanligt. Av alla 92 000 personer som dör i Sverige per år är det inte ens 200 som blir donatorer. Om man där-emot kunde använda njurar för transplantation även från en bråkdel av de 10 000 som dör av hjärtstopp utanför sjukhus skulle många fler njurpatienter kunna få ett betydligt bättre och längre liv. Nu dör varje år mellan en femtedel och en fjärdedel av dialyspatienterna i transplantationskön.

Syrebrist skadar njurarna

Njurar - Michael Olausson - njure
I väntan på transplantation ligger njurarna i en lösning som ska försöka återskapa normal fysiologi. Lösningen är specialkomponerad för att undvika ödem i njuren och för att återställa rubbningar som uppkommer i vävnaden när blodcirkulationen upphör. Om det skulle behövas kan olika läkemedel också tillsättas.

Problemet när hjärtat slutar slå och blodcirkulationen upphör är att kroppens organ drabbas av syrebrist. I och med det startar en mängd processer som skadar vävnaderna. Om njurar från en person som dött av hjärtstopp ska kunna användas för transplantation måste de för det första tas om hand så fort som möjligt och för det andra behandlas så att de i möjligaste mån återhämtar sig från skadorna orsakade av syrebristen. Det är detta Michael Olausson forskar på, att få njurar som utsatts för syrebrist under upp till fyra timmar att återhämta sig och bli tillräckligt bra för transplantation. Han har kommit en bra bit på väg mot målet.

Han är dock inte den första som har försökt få njurar att fungera utanför kroppen. Det har forskare arbetat med i över ett halvsekel, det finns hyllmeter skrivet men ingen har lyckats. Hur kommer det sig då att Michael Olausson får det att fungera?

– En barnslig naivitet att våga testa trots att alla andra säger att det inte kommer att gå. Dessutom är det bra med studenter som ställer ”dumma” frågor när man annars bara kör på i gamla spår. Och så är det säkert lite tur också.

 

Som att skruva ihop Ikea-möbel

Forskningen sker än så länge på gris, även om tester på mänskliga njurar inte är långt borta. Gris liknar i detta av-seende människan och denna typ av försök är nödvändiga för att nya operationsmetoder ska kunna införas i kliniken.

Det Michael Olausson lyckats med är att få njurar att faktiskt fungera fast de legat i en död kropp i fyra timmar. Det som krävs innan transplantation till en annan gris är sju timmars rekonditionering, det vill säga återhämtning genom att njuren perfunderas, sköljs igenom.

Efter att njuren opererats ut ur donatorgrisen läggs den i apparaten där den perfunderas. Hur lösningen som njuren badar i ska vara sammansatt har forskargruppen kommit fram till genom systematiskt arbete. De har justerat inne-hållet av olika ämnen och ändrat en variabel i taget tills de fått en lösning som får njurarna att återhämta sig och börja fungera igen. Dessutom renas njuren från skadliga ämnen, till exempel bakterietoxiner som kort tid efter döden når njuren från mag-tarmkanalen och ämnen från immunsystemet som annars orsakar inflammation.

– Det var ingen som trodde att detta skulle gå, men genom att optimera miljön för njuren kan vi få den att återhämta sig. Jag har gått tillbaka till studietidens grundläggande fysiologibok som jag nu har börjat älska! Vi har fått läsa på, ta reda på vad som sker efter döden och sedan försöka korrigera miljön som organet utsatts för. Det handlar om att återskapa organets naturliga miljö. Det är som en Ikea-möbel. Man måste följa instruktionen annars blir det inte bra, och nu har vi dessutom själva först fått skriva instruktionen.

Grisarna mår bra alltså fungerar njurarna

Den gris som ska bli njurtransplanterad får först sina egna njurar borttagna. Sedan får den istället en njure som rekonditionerats i sju timmar. Efter operationen väcks grisen och får leva med sin nya njure i tio dagar innan den avlivas.

Njurar - Michael Olausson - osmolaritetsjustering
Doktoranden Deepti Anthony häller sterilt vatten i lösningen där njurarna ligger för att sänka osmolariteten, det vill säga lösningens koncentration, som övervakas kontinuerligt.

– Om man opererar bort njurarna och sedan inte får en fungerande njure dör man inom tre dagar men grisarna mår bra så vi vet att den nya njuren fungerar. Blod- och urinprov visar också att den fungerar normalt men vi har inte hunnit undersöka den transplanterade njurvävnaden i mikroskop ännu.

Att rekonditioneringen gör nytta visar kontrollförsök. Att ta en njure från en gris som varit död i fyra timmar och transplantera direkt fungerar inte.

– Det lyckas i enstaka fall men det är definitivt ingen hit, säger Michael Olausson.

Avancerad forskning mitt i skånska myllan

Även om forskargruppen hör hemma i Göteborg, är det inte där de gör merparten av försöken. Det gör de sedan fem år tillbaka på Igelösa Science Centre utan för Lund. Det är en ombyggd lantbruksfastighet och utanför operationssalarna breder den skånska slätten ut sig. Att förlägga det praktiska arbetet hit har stora fördelar, menar Michael Olausson.

– Jag åker hit flera gånger om året med min grupp på sju personer. Vi både arbetar och bor här och kan jobba vilken tid på dygnet som helst, sju dagar i veckan. På två veckor här hinner vi lika mycket som på två månader hemma. En stor fördel är att vi snabbt kan korrigera om vi ser att något går fel. Vi behöver inte göra en serie på tio djur innan vi upptäcker att vi borde gjort på något annat sätt och det gör att vi kan använda så få djur som möjligt.

Michael Olausson vill se tydliga resultat. Han är inte intresserad av små biologiska förändringar som kräver avancerade statistiska metoder för att upptäckas.

– Vi måste se tydliga effekter som innebär väsentlig klinisk skillnad om det ska vara intressant. Överlever grisen eller gör den det inte?

Igelösa Science Centre skapades för forskning kring hur hjärtan och lungor bäst tas om hand efter att de skadats i samband med att de tagits ut för transplantation. Michael Olausson har dragit stor nytta av den kunskap och den infrastruktur som redan fanns på plats. Han menar att möjligheten att arbeta på Igelösa har besparat honom flera år av utvecklingsarbete. Samtidigt är det en kreativ miljö.

– Miljön är väldigt stimulerande med forskare från olika håll som kommer hit för att arbeta. Dessutom bor det ofta munkar och nunnor här eftersom Stig Steen, seniorprofessor vid Thoraxkirurgi, Lunds universitet, och en av grundarna till centret, numera är praktiserande katolik. Till och med påven sov över här vid sitt Sverigebesök för några år sedan. Lunchdiskussionerna på Igelösa är ofta väldigt filosofiska och intressanta, säger Michael Olausson.

Snart dags att försöka med mänsklig njure

Njurar - Michael Olausson - organbad
Michael Olausson visar organbadet för blodkärl som är en del av den utrustning som köpts in för anslaget från Lundbergstiftelsen. För lyckad transplantation räcker det inte med att det transplanterade organet mår bra. Fungerande blodkärl behövs också. I organbadet kan optimala betingelser utvecklas och testas.

Michael Olausson har fått anslag från Lundbergsstiftelsen flera gånger och de har använts bland annat till perfusionsapparaten, och nu senast till kirurgiska instrument och ett så kallat organbad för blodkärl. I samband med att ett organ tas ut för transplantation tar man samtidigt lite extra blodkärl att ha i reserv. Vad som egentligen händer med dessa om de ligger kvar i en död kropp vet man inte särskilt mycket om. I organbadet hängs blodkärl upp i en lösning där olika ämnen kan tillsättas. Genom att mäta olika parametrar kan man se hur blodkärlen reagerar. Precis som man vill hitta den optimala miljön för njuren vill man hitta den bästa miljön för att blodkärlen ska fungera så bra som möjligt.

I kommande ansökningar ska medel sökas för en perfusions-apparat för mer kliniknära användning. Detta eftersom forskning på människa inte är långt bort. Först ska forskarna se hur de transplanterade grisnjurarna fungerar under en längre tid, och sedan, om dessa försök faller väl ut är det dags att börja med mänskliga njurar. Kan de återhämta sig på samma sätt som grisnjure? Planen är att först testa på njurar som varit tänkta för transplantation men som av olika anledningar ansetts för dåliga.

– Vi ska se om vi kan förbättra dem. Efter att ha fått tillstånd från anhöriga kanske vi sedan skulle kunna ta njurar från personer som man inte lyckats återuppliva efter ett hjärtstopp.

Dessa försök tror Michael Olausson kan påbörjas om ungefär ett år. Om utfallet blir lika bra som med grisnjure, är det sedan dags för det första försöket att transplantera rekonditionerad njure till en patient. Den uppenbara invändningen om vem som skulle våga vara först, tycker han inte är så dramatisk.

– De första njurarna som transplantaterades på 1960-talet hade utsatts för syrebrist under lång tid. Vi kan visa att vi gör njurarna så mycket bättre än vad de var då. Dessutom finns ju dialys att tillgå om det skulle behövas.

Ladda ned artikeln som PDF-fil >>

 

Lösningen för minskad transplantationskö inom räckhåll