fbpx
Björn Aschan
Stiftelsens ordförande, Björn Aschan

Nedan presenteras ytterligare projekt från 2014 omfattande vetenskaplig forskning rörande cancer, njursjukdomar och ortopedi.


Våra folksjukdomar styrs av epigenetik

Ulf Smith
Ulf Smith
professor, Avdelningen för molekylär och klinisk medicin,
Sahlgrenska akademin

Ulf Smith, professor vid Avdelningen för molekylär och klinisk medicin, Sahlgrenska akademin, och hans kollegor, arbetar med att förstå orsakerna till typ 2 diabetes och dess komplikationer, varav njurskador än en. De har identifierat en ny molekyl som är kopplad till risken att utveckla diabetes, och också till känsligheten
att utveckla njurkomplikationer. Genen, Gremlin-1, kodar för ett
protein som leder till fibrosutveckling i njurarna genom att hämma
ett annat protein som har skyddande effekt. Pågående utvecklingsarbete
är inriktat mot att kliniskt testa en hämmare till Gremlin-1.
Anslaget från Lundbergstiftelsen används för sekvensutrustning för
fortsatta genetiska och epigenetiska studier. Detta i syfte att undersöka
hur miljöfaktorer kan påverka vår arvsmassa livet igenom, och
på det sättet förstå mer om mekanismerna bakom sjukdomsutvecklingen.
– Det är väldigt få sjukdomar som är monogenetiska. Våra folksjukdomar
är det till exempel inte. De utvecklas till följd av både
arv och miljö. För att förstå dem behöver vi studera hur genuttrycken
modifieras, säger Ulf Smith.

Skriver ut i 3D med celler i ”bläcket”

Paul Gatenholm
Paul Gatenholm
professor vid Avdelningen för tillämpad kemi,
Chalmers

Paul Gatenholm, professor vid Avdelningen för tillämpad kemi, Chalmers, visar stolt sin nya 3D-bioprinter. Det tar 18 minuter för den att skriva ut ett mänskligt öra, men just nu skriver den ut små nät av nanocellulosa. De ska användas för experiment på lab, men målet är att tillverka vävnader och organ för klinisk användning. Printern är egentligen en robot som med hög noggrannhet placerar
biomaterial och celler precis där de ska vara. Den kan liknas vid en vanlig skrivare, men istället för cyan, magenta och gult, finns så kallad bio-ink i patronerna, det vill säga olika celltyper blandade med nanocellulosa eller andra biopolymerer för rätt konsistens.

Paul Gatenholm med kollegor är engagerade i flera kliniska projekt. I samarbete med kirurger på Sahlgrenska sjukhuset tillverkar de hjärtklaffar. Andra projekt handlar om hud och brosk.
– Vi är ingenjörer och har lösningarna men inga problem att lösa. På Sahlgrenska finns problemen, vilket gör samarbetet väldigt spännande för oss. Projekten är komplexa och tvärvetenskapliga. Bland det som krävs är allt ifrån kirurgi och vävnadsodling till biomaterialtillverkning, bildanalys och programmering.

 

 

 

Övriga forskningsprojekt 2014