| Projekt 2026 – Tarmsjukdomar |

Ny forskning vid Sahlgrenska akademin, ledd av biträdande universitetslektorn och specialistläkaren Karolina Sjöberg Jabbar, ska undersöka om brist på kostfibrer, genom påverkan på tarmens bakterievirus, kan orsaka inflammation som kopplats till hjärt-kärlsjukdom och psykisk ohälsa. Projektet tilldelas nu 650 000 kronor i anslag från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse för inköp av en anaerob kammare.

Från början var Karolina Sjöberg Jabbars forskning inriktad på tumörer i bukspottkörteln – en allvarlig sjukdomsform där enbart omkring tio procent av patienterna lever fem år efter sin diagnos. Sökandet efter tidiga spår av cancer ledde henne rakt in i forskningen om tarmslem. Nu vill hon undersöka hur det här livsviktiga slemmet och dess mikroorganismer kan vara med och lösa gåtan bakom en lång rad folksjukdomar.

Att kostfibrer skyddar mot flera tillstånd, från cancer till hjärt-kärlsjukdom, är känt sedan länge. Människokroppen saknar dock helt enzymer för att bryta ner eller tillgodogöra sig fibrer. I stället är de den viktigaste energikällan för tarmens bakterier.

– När bakterierna bryter ner fibrer producerar de kortkedjiga fettsyror som ger näring åt tarmcellerna. Men dessa fettsyror verkar lokalt i tarmen och syns knappt i blodet. Det väcker frågan: Varför skyddar de då mot sjukdomar i resten av kroppen, som hjärt-kärlsjukdom? Min hypotes är att det inte bara handlar om vad bakterierna gör med fibrerna, utan vad de gör utan dem, säger Karolina Sjöberg Jabbar.

I tjocktarmen har kroppen redan tagit upp de flesta andra näringsämnen. Vid fiberbrist har bakterierna inte mycket annat att äta än vårt eget tarmslem, som vi producerar flera liter av om dagen. Slemmet består av proteiner (muciner) täckta med sockermolekyler. När bakterierna börjar äta av dessa sockerarter rubbas tarmens viktigaste skyddsbarriär.

Bakterievirus på avvägar kan utlösa inflammation

I slemlagret finns enorma mängder bakteriofager – virus som enbart infekterar bakterier. Fagerna är planetens och människoorganismens vanligaste biologiska enhet; vi har ungefär dubbelt så många fager i kroppen som bakterier och mänskliga celler tillsammans. I tarmen fungerar de normalt som en del av immunförsvaret genom att binda till slemmet och förstöra skadliga bakterier.

– När bakterierna vid fiberbrist äter upp slemmets sockermolekyler sågar de så att säga av grenen som fagerna sitter på. Fagerna frigörs och eftersom de är extremt små kan de ta sig rakt igenom tarmbarriären och ut i blodet, säger Karolina Sjöberg Jabbar.

Även om fager inte kan infektera mänskliga celler kan vårt immunsystem känna igen dem och utlösa ett antiviralt svar. En ständig inströmning av fager kan därmed ge upphov till en låggradig, systemisk inflammation i kroppen – en känd riskfaktor för allt från hjärt-kärlsjukdom till depression och psykisk ohälsa.

Syrefri kammare gör studierna möjliga

För att undersöka detta använder forskargruppen anslaget om 650 000 kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse till att köpa in en anaerob kammare. Det är en specialutrustning där forskarna arbetar via inbyggda handskar i en helt syrefri miljö.

– Tarmbakterier tål inte syre och dör i vanlig luft. Eftersom fagerna inte kan odlas utan sina värdbakterier måste vi återskapa tarmens syrefria miljö för att kunna studera dem tillsammans. Genom att isolera fager från slemprover och kartlägga deras genetiska sekvenser kan vi sedan spåra dem i slemhinnan och blodet, säger Karolina Sjöberg Jabbar.

Från generella råd till riktade behandlingar

Målet med forskningen är att lägga grunden för nya medicinska och kostbaserade verktyg.

– Dagens kostråd är väldigt generella; alla vet att man bör äta mer fibrer. Vi vill utveckla icke-invasiva tester för att tidigt upptäcka om tarmbarriären är påverkad, och utforma mer specifika kostråd eller kosttillskott – exempelvis med karotenoider från frukt och grönsaker – som stärker slembarriären. På längre sikt kan det även bli aktuellt att modulera tarmfloran mer riktat för att minska just de bakterier som bär på de fager som utlöser immunreaktioner, säger Karolina Sjöberg Jabbar.

Obs! De bifogade bilderna visar inte instrumentet som kommer att köpas in, utan endast vilken typ av utrustning som ska införskaffas.

 

Ladda ned som PDF-fil >>