| Projekt 2026 – Tarmsjukdomar |

Ju rikare och mer utvecklat ett land är, desto högre är förekomsten av tjock- och ändtarmscancer – och de drabbade blir allt yngre. Forskare vid Göteborgs universitet tror att svaret på gåtan finns i tarmens skyddande slemlager. Med ett anslag på 4,8 miljoner kronor från IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse ska ny, högupplöst mikroskopiutrustning köpas in för att studera hur sviktande slembarriärer och förändrade bägarceller driver cancer och inflammation.

Tjock- och ändtarmscancer har blivit ett av västvärldens största folkhälsoproblem. Den främsta orsaken är miljöfaktorer såsom kost och hur den samverkar med tarmens mikrobiom. Vid situationer som försämrar slemlagret som vid en fiberfattig kost där tarmbakterierna istället börjar bryta ner det skyddande slemlagret. När detta sker kontinuerligt under en hel livstid försämras kroppens förmåga att producera tillräckligt med slem, vilket bryter ner barriären och skapar en långvarig, låggradig inflammation, vilket studeras av George Birchenough, en av flera forskare inom de mucinbiologiska forskargrupperna på Sahlgrenska Akademin.

– Vi tror att problem med slembarriären är den felande länken mellan kost, bakterier, inflammation och cancer. När barriären sviktar exponeras kroppen konstant för ämnen som inte borde tränga in. Det kan inte bara orsaka tarmsjukdomar utan troligen även bidra till bredare folkhälsoproblem som fetma och diabetes, säger Malin Johansson, professor vid avd för medicinsk kemi och cellbiologi.

Malin Johanssons forskning ändrade spelreglerna redan 2009 när hon visade att slemlagret faktiskt är det som stänger ute bakterier från tarmväggen. Nu skiftar forskarlagets fokus från själva slemmet till cellerna som tillverkar det – så kallade bägarceller. Hon har nyligen kunnat visa att det finns flera olika typer av bägarceller med helt skilda funktioner, och preliminära data visar att dessa förändras kraftigt vid sjukdom.

– För att förstå hur slem bildas och utsöndras i detalj behöver vi nya instrument med högre bild- och tidsupplösning. Det gör att vi kan studera snabba processer i levande vävnad och se exakt vilka molekyler som är involverade i både frisk och sjuk vävnad, säger Malin Johansson.

Den nya utrustningen – ett upprättstående konfokalmikroskop – är avgörande för forskarnas unika analyser i levande vävnad. Målet är att gå från generella råd om att ”äta hälsosamt” till mer skräddarsydda och riktade insatser. Det är särskilt värdefullt för personer med hög risk att utveckla cancer.

Utrustningen finansieras av IngaBritt och Arne Lundbergs Forskningsstiftelse. Utöver tarmforskningen kommer den även att nyttjas av samverkande forskargrupper, de mucinbiologiska grupperna, som studerar slembarriärer i andra organ, såsom lungor och livmoderhals.

Utrustningen kommer i huvudsak att användas inom tre forskningsspår:

1. Tarminflammation: Kartläggning av cellförändringar vid exempelvis ulcerös kolit jämfört med frisk vävnad.
2. Tarmcancer: Undersökning av hur slemproducerande celler förändras vid cancer för att hitta markörer som möjliggör enklare screening och tidig diagnostik via vanliga prover.
3. Undernäring hos barn (EED): Ett Gates Foundation-finansierat projekt där man analyserar patientprover från Lusaka för att förstå hur undernäring och förändringar i tunntarmen påverkar barns tillväxt. Detta är i samarbete med Thaher Pelaseyed, forskare inom de mucinbiologiska forskargrupperna på Sahlgrenska Akademin.

Att fullständigt kartlägga de underliggande mekanismerna och utveckla nya behandlingar tar tid, men Malin Johansson ser stor potential på kortare sikt.

– Jag räknar med att vi kommer att förstå cellernas grundläggande funktioner i frisk vävnad inom två till tre år. Att hitta kliniskt användbara markörer tror jag inte ligger särskilt många år bort. Om vi hittar supermarkörer eller helt nya sjukdomsmekanismer kommer det att vara banbrytande, säger Malin Johansson.

 

Ladda ned som PDF-fil >>