Björn Gerdle, överläkare och professor i rehabiliteringsmedicin och smärtlindring vid Linköpings universitet. Han forskar om långvarig smärta i axlar och skuldror.
Vi är många som haft värk i nacke, axlar och skuldror — men för vissa människor vill smärtan aldrig ge vika. Vad är det som sker inne i den molvärkande muskelvävnaden? En forskargrupp i Linköping vill ta reda på om det finns förändringar i muskulaturen som vidmakthåller smärtan.
— Vid långvarig muskelsmärta finns kemiska förändringar i muskulaturen som bidrar till patientens smärta. Det har vi kunnat se, säger Björn Gerdle, överläkare och professor i rehabiliteringsmedicin och smärtlindring vid Linköpings Universitet.
Han och de sex andra i forskarteamet har valt att studera kappmuskeln i skulderpartiet, trapezius, för den är en bra modellmuskel, lätt att komma åt när de ska göra mätningar och många människor drabbas av kronisk smärta i just denna muskel.
— Finns det förändringar i muskelns ämnesomsättning vid långvarig smärta? Finns det en ökad mängd av smärtframkallande ämnen i muskulaturen? Det är frågor vi vill hitta svaren på. När vi förstår vilka mekanismer som alstrar de långvariga smärtorna, och hur mycket av det som äger rum i själva muskulaturen, går det förhoppningsvis att skräddarsy nya behandlingar, säger Björn Gerdle.
Hur går det till att se in i muskler på molekylnivå? Forskarna kan hämta ämnen från patienters kappmuskel genom att lägga in en trådsmal kateter som fångar upp vätska i minimala mängder. Denna vätska kan de sedan analysera i laboratoriet. Tekniken kallas mikrodialys.
Smärtstudierna av kappmuskeln har pågått i flera år, först studerade de hur muskeln aktiverades av nervsystemet och tittade på vävnadsprover i mikroskop.
— Det ledde till att vi tillsammans med forskare i Danmark utvecklade den här analystekniken och nu ska vi bygga ett laboratorium för att kunna utöka de biokemiska studierna. Hela anslaget på en miljon kronor från Lundbergs forskningsstiftelse går till den verksamheten, säger Björn Gerdle och fortsätter:
— Hittills har vi mest tittat på vilka ämnen som framkallar smärta. Det är till exempel serotonin och glutamat som finns i förhöjda halter i smärtande muskler. Nu vill vi se på ämnen i muskulaturen som motverkar och hämmar smärta hos människor. Den forskningen är helt ny, vi vet väldigt lite om de mekanismerna hos människan. Kan vi hitta något annat än vad man gjort i djurförsök? Våra patienter kan ju beskriva hur smärtan känns, hur intensiv den är samt om den till exempel är molande, huggande eller ilande.
Björn Gerdle träffar många med smärtproblem, då han även är klinikchef för Smärt- och rehabiliteringscentrum i Linköping, Landstinget i Östergötlands specialiserade klinik för svåra smärtillstånd med verksamhet på tre sjukhus.
— Det är en stor fördel för vår forskning att ha ett nära samarbete med kliniken och dess patienter. Många är intresserade och villiga att vara försökspersoner med inställningen: ”Om min smärta kan bidra till förbättrad vård, då ställer jag gärna upp”.
De flesta av patienterna i forskningsstudien tillhör yrkesgrupper med monotona och högrepetitiva arbetsuppgifter, till exempel städerskor och monteringsarbetare. Datoranvändare är också en stor grupp, liksom de med pisksnärtsskador.
Gemensamt är att smärtan påverkar deras liv och arbete.
En hel del problem går att förebygga, om man börjar i tid. När smärtan väl har etablerat sig är den svår att bli av med. Så det gäller att veta vilka riskfaktorerna är, att till exempel stress och psykisk påfrestning har en stor betydelse och inte enbart de monotona rörelserna.
— Om jag spekulerar på lång sikt kan vår teknik kanske användas rent kliniskt och hjälpa smärtpatienter till rätt behandling.
Björn Gerdle ser det som en stor förmån i livet att få ha ett så spännande jobb.
Vad gör du själv för att undvika smärta i axelpartiet, du som ständigt blir påmind om riskerna?
— Ja, nu kommer den svåra frågan, skrattar Björn och urskuldar sig med att han också är människa, att det är en sak att veta intellektuellt vad som krävs men en annan att göra det i praktiken.
— Men jag låter bli tobak och är mycket måttlig med alkohol. Jag försöker springa och göra gymnastik och inte sitta för länge i en ställning framför datorn, vilket är svårt när jag lätt blir uppslukad av det jag gör.
Klockan ska strax slå nio denna tisdagsmorgon och för Björn Gerdle väntar ett möte med ledningen på medicinska fakulteten i Linköping. Sedan ska han hem, veckopendlar mellan Lund och Linköping, och direkt vidare till Barcelona på några dagars semester. Det ser han fram emot.
text: Monica Havström